Tiden går fort! Har du hört det förut? Konstigt nog tycker jag att tiden går fort. Fyra månader har jag varit sjukskriven nu, och ibland tycker jag att jag har det lite lyxigt. Det är ju inte alla förunnat att sitta i solen med en kopp kaffe och njuta av vårsolen. Oftast dröjer det dock inte så länge innan jag blir påmind om varför jag är hemma.
 |
| Finn ett fel! |
Det blir en del stickat numera. Ibland när jag är lite piggare i huvudet stickar jag något lite mer avancerat. Det är kul, men rätt som det är räcker inte koncentrationsförmågan till och det blir fel. Jag stickade en sjal med en massa omslag och hoptagningar. Stor varm och mysig skulle den bli var tanken. Det blev den också, men när jag stickat nästan klart och skulle börja på uddkanten, upptäckte jag att det var något som inte stämde. Jag hade fler maskor på ena halvan. Jag letade och letade och till sist hittade jag felet. Skulle jag repa upp nästan hela sjalen? Nej, felet syntes knappt, och ingen mer än jag skulle förmodligen se det. Men hur skulle jag få maskantalet att stämma? Jag bestämde mig för att göra "fel" igen. Ett fel som rättade till det första felet. Hm... Man känner sig lite slarvig, men ....
Gud gör inga misstag! Hur kan jag säga så, långtidssjukskriven som jag är? Jag är övertygad om att det inte är Gud som skickar på mig svårigheter, oavsett vilka det är. Däremot finns han med mig i allt som händer och han kan vända det svåra till något positivt. Hade jag inte gått igenom svårigheter, hade jag inte kunnat hjälpa och stötta andra som har det jobbigt. När man börjar prata om hur man mår, märks det väldigt väl vilka människor som gått igenom tuffa saker själva. Där finns en förståelse och orden i sig blir inte så viktiga.
Gud gör inga misstag, däremot rättar han till misstag. Han gör inte som jag. Han gör inte ett fel för att "rätta till" ett annat fel. Nej, han utplånar alla fel. De finns inte längre. Inte om jag vill att han ska ta bort dem. Är jag felfri då? Nej, jag lever i den här värden och är människa, men i Guds ögon är jag felfri därför att han ser på mig genom sin son Jesus, som gav sitt liv för mina fel och brister. Svårt att förstå? Ändå så enkelt! Det är vi människor som krånglar till det, och den här texten är ganska rörig. Speglar kanske mitt tillstånd till viss del. ;) Min trygghet har jag i Jesus i alla fall. Eftersom jag vet att han älskar mig och bryr sig om mig och dessutom har koll på läget, kan jag vara lugn och trygg.
