Året som gick

Dags att utvärdera året som snart är till ända. I år har jag gjort många saker jag aldrig gjort förut. Jag är inte samma person som för ett år sedan. De som känner mig väl har nog märkt förändringen. Jag har helt enkelt blivit mer Anita. Trivs väldigt bra med det och tänker fortsätta bli mer och mer mig själv. Jag har några väldigt starka önskemål inför det nya året, men de behåller jag för mig själv så länge. Ett av mina önskemål som jag ändå kan berätta, är att jag önskar att jag ska bli bra på att spela saxofon. Lär jag mig lika mycket till på ett par månader som jag lärt mig på fem dagar är jag jättenöjd.

Önskar er ett gott slut på året!

Erato - Rudolf Med Röda Mulen

Helt otroligt vad en del kan spela, fast de inte har riktiga instrument ens en gång. Skulle önska att mitt musicerade höll lika hög klass. Ja, ja, man får väl fortsätta öva. Gubben min tittar numera på TV med hörlurar. Undrar vad det beror på!

Njut de sista dagarna på året!

OJ DÅ!!!

Jag önskade mig en saxofon i julklapp, lite på skoj. Jag har länge haft en dröm att kunna spela, men det verkar ju ganska svårt och saxofoner är inga billiga instrument, som man bara köper för att testa. Det är ju skillnad på en ukulele. Det tog ju inte många timmar att lära sig att spela på den. Så får man då en saxofon av mannen. Inte nog med att han köper den, han verkar kunna tänka sig stå ut med oljudet från den också. Säger ibland när jag sätter mig vid pianot att jag ska låta lite. Får väl säga detsamma nu. Vad är det egentligen för skillnad på ljud och oljud förresten? Vi räknar med oljud i huset ett tag!

God fortsättning på julen vänner!

Jultradition av högsta klass

Om en timme är det dags för en av julens absoluta favoriter. Julbastu hos syrran! Det finns ingen som gör så goda julmackor som hon. Men innan det är dags för smörgås så ska vi in i bastun. Kvinnor och barn först, sen gubbar i alla åldrar. I år är skaran decimerad och några bastande småbarn blir det inte. Glögg och pepparkakor brukar det bli medan de andra bastar och sen, som sagt, världens godaste julmackor. När mina barn planerade andra saker i jul, var det ett stort minus att inte kunna vara med kvällen före julafton, och jag förstår dem. Jag är väldigt tacksam och glad att vi år efter år får komma och njuta av julatmosfären, gemenskapen och maten.

God Jul vänner!

Julklappar, julklappar....

Jag vaknade i natt och låg och funderade.....på julklappar!!!
Varför ligger man vaken på nätterna och funderar på något som man ändå inte kan göra något åt just då i alla fall? Inte särskilt rationellt, men man är väl inte så rationell mitt i natten när man borde sova. Det mest rationella vore väl att sova på nätterna, så man var pigg på dagarna så man kan fixa.....just det.....julklappar. Julklappar som borde vara roligt att fixa, blir ibland lite jobbigt. Inte jobbigt att ge, men jobbigt att komma på något att ge, och kanske att springa runt och leta efter i affärerna, om man nu skulle råkat komma på något bra. När väl julklapparna är inslagna och allt är klart, så är det något av det roligaste.....att ge! När man var liten var det roligast att få, men någonstans på vägen ändrade det sig. Delad glädje är dubbel glädje! Egentligen vore det väldigt roligt att ge något till någon som inte alls förväntar sig det. Bara något litet, för att se glädjen sprida sig. Tänk om alla gav någon annan en oväntad julklapp..... Vilken glädje!

Pepparkaksbak och livskvalité

Det finns inte så många saker som jag "måste" göra före jul. Pepparkaksbak är en sån där måstegrej. Koka skinka en annan. Sen är det inte lika viktigt med resten. Visst kan man köpa pepparkakor... Nej förresten, det kan man inte! De smakar ju knappt pepparkakor. Dessutom är det ju faktiskt lite kul att baka också, i synnerhet om man får så bra hjälp som jag fick i år. Mitt goa barnbarn, tre år gammal, var riktigt suverän på att baka. Jag får väl erkänna att jag gjort det fortare själv, men varför ska allt gå fort? Om man kan njuta av att baka pepparkakor och ha kul tillsammans och sen njuta en gång till när man tar en  hembakt pepparkaka och en kopp kaffe, så kan det väl inte vara annat än livskvalité? Livskvalité för maken är att gå till kylskåpet lite nu och då och äta en klick pepparkaksdeg......tills han får ont i magen. Stressa inte med julförberedelserna! Njut istället och gör det som ger dig och din familj livskvalité!

Njut så länge degen varar!

Miljövänlig disktrasa

Jag letade på nätet efter lite inspiration och hamnade på en slöjdsida. Där fanns det en stickad disktrasa av lin och jag påmindes om att jag hade en härva lin liggande någonstans. Efter lite letande hittade jag en härva som inte såg alltför välordnad ut. Förmodligen var det hemodlat, och hemspunnet lin som legat i flera årtionden. När jag började nysta var det en hel del trasigt och en del garnbitar var inte särskilt långa. Eftersom jag tänkt sticka med tre trådar var det i och för sig lätt att lägga tråden omlott en bit och skarva osynligt. Sagt och gjort. Snabbstickat var det och resultatet blev ganska bra. Ju mer den används, desto bättre uppsugningsförmåga sägs det, så det är väl bara att sätta igång och torka.

Önskar dig en kreativ advent.

Galen frisör!

Det är sällan jag drömmer mardrömmar, men det inträffade för en stund sedan. Jag drömde att jag hade blivit tvungen att gå till en annan frisör än jag brukar och där blev det inte riktigt som jag tänkt mig. Jag blev bland annat jagad av en man som hade ett köttstycke i handen. När jag vaknade började jag fundera på när jag hade nästa klipptid inbokad. Det visade sig att jag hade en tid nu på fredag, som jag inte har möjlighet att utnyttja. Skulle nu mardrömmen bli verklighet??? Det är svårt att välja på att gå långhårig till efter jul, eller att riskera att hamna hos en galen frisör. Tur att det finns möjlighet att boka och avboka klipptider på nätet. Att dessutom hitta en tid bara en vecka senare, hos min favoritfrisör Camilla, var en lättnad. Nu kan jag lugnt försöka somna om igen!

Sov gott utan mardrömmar!

Adventsfint?

Lussekatter, pepparkaksbak, och städning. Ja, det är mycket som är på gång så här års. Jag har inte gjort så mycket av det där, men lite pyssel blev det i kväll. Jag hade tröttnat på vår gamla adventsljusstake i furu och letade fram lite färg i garaget. När jag ändå var i farten målade jag lite gamla kasserade ytterkrukor också. Om mannen fått bestämma hade det inte blivit något slipande med sandpapper efter målandet, men när det hela var klart tror jag han tyckte det var rätt OK i alla fall. När jag var i stan i går köpte jag en hyacint som jag hängde upp i köksfönstret också. Även om det bara blev vanlig veckostädning och inget bakat har jag ändå fått till lite adventsstämning här hemma. Det där med att man måste så mycket försöker jag bortse från. Jag tror man mår bättre om man gör sådant man tycker är kul.

Önskar dig en skön 1:a advent!

Thailand

Bangkok hade högsta vattenståndet de två dagar vi var där. Man kunde ju tro att de Thailändska medierna skulle vara överfyllda med den nyheten, men tidningar och TV i Sverige bevakade det betydligt mer. Vi befann oss inte i de värst översvämmade områdena, men fick en liten rundtur med tuk-tuk till ytterkanterna. Jag lägger in ett litet urplock av bilder från vår resa. Titta och längta..........
(klicka på bilderna så blir de större)

Vattenskoter!!! 

Phi Phi Island

Phi Phi Island från en utsiktspunkt 350 trappsteg upp. Väl värt mödan, trots otrolig värme.

Ett hotell vi inte bodde på. 

Ett hotell som vi bodde på. Det finns faktiskt ett hus bakom grönskan!

På skotertur genom en gummiplantage.

Gatukök i ordets rätta bemärkelse! Man parkerar sin skoter med sidovagn/gatukök på trottoaren och serverar fantastiskt god mat.

Svågerns 50-årsdag avslutades med ett otroligt fint fyrverkeri! Det kan väl inte varit något annat man firade?

Tvärs om

Varför blir man så tvärs om? Jag som brukar vara morgontrött och ganska kvällspigg, är nu morgonpigg och fruktansvärt kvällstrött. Jo, egentligen vet jag ju. Jetlag! Jag har ju varit på resa till Thailand och har inte vant mig vid den svenska tiden än. Jag har inte riktigt vant mig vid vädret heller. Skrapa bilrutan på morgonen är ingen favoritsysselsättning precis. Men i dag var gubben min ute och fixade det. Det är kärlek det! Fast mannen tyckte snarare det var ett tecken på dåligt samvete. Varje höst behöver man nämligen röja i vårt dubbelgarage för att få in en bil. Två bilar kommer jag inte ens ihåg när vi sist hade utrymme för i det garaget. Nåja, innan jul någon gång finns det nog lite garagevärme för min bil.
Varför samlar det sig en massa jobb när man är ledig förresten? Om man är tjänstledig så borde man ju inte behöva jobba ifatt efteråt eller? Vad jag blev negativ nu då! Kan kanske bero på att jag är så fruktansvärt trött så jag redan har gått och lagt mig, fastän klockan bara är sju. Jag tänkte jag skulle lagt upp lite fina bilder från min resa, men det får bli en annan gång. Idag orkar jag inte.

Sov gott!

Njuter!

Jag är på kursvecka på Kaggeholms slott som ligger vid Mälarens strand. Underbar natur, vackra byggnader, god mat, mycket kaffe, helt underbara människor, skön säng, massor med tankar, långa innehållsrika dagar, bra undervisning och bra samtal. Man blir väldigt trött, men å andra sidan var det längesedan som jag sov så gott som förra natten. Ska försöka göra om det alldeles strax.

Önskar dig allt gott!

Kaggeholms slott

Viloplats

Mälaren

Alla vägar är inte lika raka som den här. I alla fall inte livets väg.

Tänder är viktigare än man kan tro.

Visste du att talförmågan hänger ihop med antalet tänder i munnen?
Mitt treåriga barnbarn konstaterade häromdagen att det är bara de som har tänder som kan prata. Jo, det stämmer ju ganska bra, men hans lillasyster som har tre tänder pratar inte så mycket än. När jag påpekade det så fick jag till svar att hon inte har tjugo tänder. Du får alltså se till att du inte tappar fler tänder än att du har tjugo kvar, annars blir det problem.

Sköt om dig själv och dina tänder!

Life could not be better.

Igår hade jag en helt fantastisk dag då jag gjorde sådant som jag tycker väldigt mycket om att göra. Jag fick även vara föremål för andras omtanke och det känns ju också väldigt bra. Jag började med frukost på sängen som min älskade make fixat, sedan åkte jag till jobbet och hade några goa timmar tillsammans med mina elever och kollegor. Vad man är lyckligt lottad som får ha ett jobb man trivs med och tycker är meningsfullt och dessutom träffa så många härliga människor. Efter jobbet åkte jag hem och åt middag tillsammans med S-I och min goda vän Ewa. Ewa hade med sig en jättefin blomstergrupp från församlingen och så fick jag ett armband av henne där det stod: "Life could not be better". Lite senare åkte vi iväg till en kyrka i Vaggeryd och sjöng och talade till en härlig grupp människor om det bästa som finns: Vår relation med Gud. Avslutade dagen med en kopp te i soffan med mannen i mitt liv.
Life could not be better!

Jag tänker ha många ljuvliga dagar framöver!
Ha en bra dag du också!

Övernaturligt - helt naturligt

Hur ska jag kunna förklara vad som händer när man umgås med Universums skapare och Herre? Den kraft jag upplever i mötet med Gud, hur skulle jag kunna beskriva den för någon som inte känt den? Hur skulle jag kunna beskriva vad det är som gör att man inte kan stå kvar upprätt, utan måste krypa ner på golvet inför Gud, den Helige, som sitter på tronen? Ändå är det på riktigt och inte det minsta extatiskt eller konstigt. Min relation med Gud byter jag inte ut mot något. Jag har funnit det som gör livet värt att leva. Tänk att han älskar mig, precis som jag är, med alla mina fel och brister. Hans kärlek räcker för alla och han längtar efter att umgås med dig!

Jante, gå och dra något ......

I går kväll blev jag ombedd av min pastor Ewa att spela till "O, store Gud" på gudstjänsten idag. Vi är en liten församling och inte så många som spelar. Alla gör dock så gott man kan, så därför svarade jag ja. Om jag inte fixade det på pianot kunde jag ju alltid ta gitarren. Väl hemma, sent i går kväll, satte jag mig vid pianot och letade fram noterna. B-dur! Oj, då! Men man kan ju alltid sänka till A-dur istället, så det gjorde jag och spelade igenom sången några gånger. Till saken hör att det är första gången jag skulle spela piano till en unison sång i kyrkan. Lite nervös sätter jag mig i kyrkbänken och gudstjänsten börjar. Vi hade gäster idag och när Ewa presenterar dem så visar det sig att en av dem var Stig Andersson, lärare på musiklinjen på Kaggeholms folkhögskola, där han undervisar i piano, låtskrivande och komposition, musikteori och ensamble. Jag hade god lust att gå fram till Ewa och säga till henne att jag vägrar spela, men jag vet vad jag hade fått för svar, så det var inget alternativ. Att prata något som liknar "jantelagen" med Ewa är ingen idé. Så var det då dags och jag satte mig vid elpianot och talade om för mina goa vänner i församlingen att jag inte ens kan spela ett förspel så de får snällt börja sjunga när jag tagit ett ackord. Sex verser och ett par felspelningar senare går jag och sätter mig och får så småningom höra en riktig pianovirtuos. Wow, det var riktigt njutbart och det bästa den flygeln frambringat på åratal. Vad skönt det var att ingen skällde ut mig för att jag inte kan spela bättre.

Att göra sitt bästa och även göra det som man egentligen inte kan är ganska utvecklande och absolut inget som främjar "Jante". Den där Jante har fått för stor plats, så jag skulle vilja uppmuntra dig att göra något som du egentligen inte vågar eller kan. Det brukar visa sig att man kan mer än man tror, annars lär man sig.
Ha en Jantefri dag!

Tankar om bön

Idag kopierar jag min pastor Ewas blogg. Kunde inte skrivit det bättre själv. Hon och jag brukar träffas en förmiddag i veckan och be. Jag är övertygad om att det händer en massa saker när man ber.

Bön

Bön är på ett sätt en märklig företeelse, man pratar hörbart eller tyst i tanken med någon man inte kan se, men är övertygad att bli hörd. Ibland får man inte fram orden eller kan formulera sig, då ger man den kryptiska förklaringen till den man ber till. Du vet vad jag menar, och förutsätter att han vet fast jag inte vet. Så får man svar på saker som ingen annan människa vet om att man bett för, så att det bara måste vara så att någon man inte ser, har hört vad man ber och svarat. Då glömmer man ibland att tacka för att han hört. Bön är en märklig företeelse som förutsätter att Gud verkligen finns annars blir det just bara en märklig företeelse och inget man ska syssla med. Det vore tragiskt för hur skulle jag klara mig om jag inte kunde be. Det finns så många saker i ens eget liv och i andras där jag behöver ett Gudomligt ingripande och där jag tryggt behöver lägga saker jag inte fixar i händerna på någon större. Tack Jesus för att du finns och hör och svarar på bön.


Du kan läsa Ewas blogg här.

Religiös?

Ord kan betyda väldigt olika för olika människor. Det vi säger uppfattas inte alltid som vi tror eller som vi menar. Ibland hör man det som inte sägs, och ibland säger man det som inte hörs. Ett ord som har olika innebörd för olika människor är ordet religiös. En del människor skulle med säkerhet fastslå att jag är religiös. En del andra skulle säga att jag inte alls är det. Vad är det att vara religiös egentligen? Är det att ha en tro? Tror inte alla människor? De flesta tror att solen går upp i morgon. Är man religiös då?
I bibeln finns det exempel på religiösa människor. Skriftlärda och fariséer var människor som menade sig veta vad som var rätt och fel och trodde att de följde Guds vilja. Jesus gick tillrätta med dem och kallade dem till och med huggormsyngel. (Varför nu de stackars huggormsynglen skulle jämföras med dessa självgoda människor.) De skriftlärda och fariséerna var noga att följa lagar och paragrafer, men hade inte en gudsrelation och vandrade inte tillsammans med Gud. Ett exempel är Saulus som senare fick namnet Paulus. Han var skriftlärd och ägnade sig åt att försöka utrota de kristna. Han trodde han gjorde Guds vilja, men fick ett drastiskt uppvaknande när Jesus visade sig för honom på Damaskusvägen. Han omvände sig och blev en lärjunge istället.
Jag vill inte vara religiös. Jag vill vara en lärjunge! För mig betyder ordet religiös att man har ett yttre beteende utan ett inre liv. En lärjunge däremot, anser jag, är en människa som har fått ett personligt möte med den levande Guden och fått sitt liv förvandlat. Följden bruka i och för sig bli att även det yttre förändras, men det är en annan sak. Om jag skulle bli religiös, så hoppas jag att någon i min närhet gör mig uppmärksam på det så jag kan lägga av med det.
Livet med Gud ska vara en relation, inte religion!
Jag kom att tänka på "guldgrävarsången". Refrängen lyder så här:

Ty jag blev frälst, ja härligt frälst
och jordens skatter får vem som helst.
Jag byter ej bort den skatt jag fått
för millioner, jag mår så gott.

Änglavakt!

 Idag har jag haft möjlighet att se älg på nära håll. Cirka en halv meter från näsan befann den sig för ett ögonblick. Känner mig tacksam att jag satt i bilen, och inte på hojen, när fjolårskalven dök upp framför mig på vägen. Lyckades få ner hastigheten ganska rejält innan älgen hamnade på motorhuven, studsade mot vindrutan och landade på vägen igen. Älgen och jag klarade oss utan skador. Älgsökarna fick upp spåret efter älgen men hittade den inte. Bilen fick lite bucklor på motorhuven och skärmen och vindrutan sprack, men det är ju en värdslig sak. Lite skakig och med hjärtat i halsgropen kunde jag sätta mig i bilen igen och köra vidare. Man blir så tacksam för att Gud har änglar som han skickar ut som beskydd.
Tack Gud för din omsorg om mig!

Sköna människor

Igår satt jag på en helt fantastisk föreläsning tillsammans med Ulricehamns kommuns alla sjätteklassare. Hela pingstkyrkan var full av 12-åringar som fick lyssna till Lasse Gustavsson. Lasse skadades allvarligt när han som brandman hamnade mitt i en gasbrand. Efter föreläsningen frågade Lasse hur många som ändrat sin bild av honom sedan han kom in. Alla händer upp i luften. Sedan kom nästa fråga: Är det ni eller jag som har ändrat er? Ja, Lasse var ju samma Lasse, så det var ju inte så svår fråga. Tänk vad viktigt det är att se "bakom skalet" på de människor vi möter. Mina elever har ganska olika "skal". En del är tystlåtna och säger knappt någonting. En del kan knappt låta bli att babbla på överhuvudtaget och man undrar om de ens är tysta när de sover. En del har lätt för att lära medan andra får kämpa för att ta till sig kunskap. Om inte jag kan se bakom detta och se det som döljer sig inom varje elev så är jag inte, och kommer inte att bli, en bra lärare oavsett hur mycket ämneskunskaper jag har eller hur vältalig jag är. Insidan, personligheten, är inte det första man lägger märke till, men det är den som ger det starkaste bestående intrycket.

Ha en bra dag och träffar du på någon idag som inte har ett leende så ge bort ett av dina!

Det finns så många sköna människor
Som liksom aldrig kommer fram
Precis som böcker i ett bibliotek
Som bara står och samlar damm
Och om man bara tittar utanpå
Då missar man en värld
Som man aldrig får en enda aning om 
Fast hela tiden finns den där

Det finns så många sköna människor
Som liksom aldrig får en chans
Dom blir bedömda efter pärmarna
Precis som resten inte fanns
En ynklig rygg utav ett mäktigt verk
Är allt som sticker fram
Av alla andra sidor ser man ingenting
Och det är både synd och skam

Det finns så många sköna människor
Som liksom alltid kommer snett
Precis som böcker i ett bibliotek
Dom kommer aldrig till sin rätt
En ynklig rygg utav ett mäktigt verk
Är allt som sticker fram
Av alla andra sidor ser man ingenting
Och det är både synd och skam

En del är långa, andra korta
En del är hemma, andra borta
En del är tunna, andra tjocka
Men alla har dom nå't att ge
Yeah yeah yeah, nå't att ge

Ingemar Olsson

Gammal och grå!

Jag har anledning att fundera över min ålder. Min födelsedag närmar sig och eftersom jag fyller någorlunda "jämt" så ska det bli fest. Att ha fest är väldigt trevligt och det är kul att träffa sina vänner, så det ser jag fram mot, men är det egentligen något att fira att man blir äldre? När jag var liten var folk i min nuvarande ålder gamla, men jag är ju inte gammal, eller? Jag är visserligen gråhårig och kroppen gör lite ont ibland, i synnerhet när jag varit ute på mc-semester och tältat. Tidpunkten på dygnet när jag skriver detta kan också tyda på att ungdomen är förbi. Men gammal? Det beror nog på vad man lägger in i det begreppet. I sinnet är jag yngre än på länge och jag trivs bättre med mig själv än jag någonsin har gjort. Grå blir man när man blir gammal, men man behöver ju inte bli färglös för det. En färgstark person kan väl ha grått hår? Jag gillar förresten min hårfärg. Även om jag är mer eller mindre gammal och grå på utsidan, så känner jag mig färgglad och ung på insidan.

Önskar dig en färgglad dag!

Så stor är vår Gud!

I morgon tänkte jag börja undervisa klassen om Universum. Det är ett helt fantastiskt ämne att undervisa om. Man blir så fascinerad av hur enormt stort Universum är och hur tomt det är där ute. För att förstå lite hur enormt stort det är, kan man göra en jämförelse. Om man tänker sig att vårt solsystem med alla planeterna är en tusendels millimeter stort i diameter så ligger Universums kända yttersta gräns nere i södra Ishavet någonstans. Eftersom jag tror på en Gud som har skapat alltihop, så är det ganska lätt att inse att det är en stor Gud jag har. Ändå ser han mig, ett litet människokryp, bryr sig om mig och vill umgås med mig.

Lycka är....

Lycka är att vara farmor när barnbarnet springer mot min öppna famn.
Lycka är att vara farmor när barnbarnet kryper upp i min säng på morgonen för att berätta en massa "viktigheter".
Lycka är att vara farmor när barnbarnet ropar "Farmor Anita Widell, jag har kissat färdigt".
Lycka är att vara farmor när det lilla barnbarnet ler sitt bredaste leende när det får syn på mig.
Jag är lycklig!

Gud hör helt klart bön!

I går gjorde jag något jag aldrig gjort förut. På vår festival i Bottnaryd har hänt väldigt mycket och jag har träffat många olika människor jag pratat med. Sent i går kväll, när det var dags att åka hem, frågade jag en ung tjej, precis som man brukar:
-Hur är det med dig då?
-Jo det är väl bra, men jag har ont i axlarna och nacken.
Jag frågade om jag fick be för henne och det fick jag. Rätt upp och ner på parkeringsplatsen bad jag en kort bön och befallde värken att ge sig iväg. Så bad jag henne testa om det kändes något. Jo, en liten aning bättre. Jag bad på samma sätt igen och hon blev ytterligare lite bättre. Bad igen och då blev hon definitivt bättre. Bad en fjärde gång och senare idag ska jag kolla med henne om värken är helt borta.
Jo jag har bett för sjuka förut, men det var första gången jag tog initiativet att be för någon så där rätt upp och ner på en parkeringsplats. Jag hade strax innan bett för en god vän som hade problem med höften. Hon hade bett om förbön och jag bad för henne på samma sätt, men hon kunde inte kolla med en gång om hon blivit helad, så henne ska jag också kolla med senare. Livet med Gud är spännande!

Festival!

Barnkalas

Hoppborg för barnen 

Uppvärmning inför innebandyturneringen ute

 I morgon börjar årets upplaga av Bottnarydsfestivalen. I år blir det bikerkväll och jag har lite hjälpligt tvättat av min motorcykel. Hann inte göra det så noga för jag skulle åka till festivalplatsen och hjälpa till att sätta upp partytält mm. Detta är förmodligen årets intensivaste vecka. Skolstart innebär alltid en massa långa dagar med mycket tankearbete, och sen på eftermiddagarna och kvällarna är det förberedelser för festivalen. Konstigt nog är jag ganska pigg och ser verkligen fram mot helgen med alla aktiviteter. Det bästa med festivalen är att vi i Pingstkyrkan får möjlighet att presentera vad vi tror på och samtidigt erbjuda en trevlig och positiv miljö för alla åldrar. Det blir allt från barnkalas för de små till Bouletävling för pensionärerna. Jag hoppas att även du känner dig välkommen!

Ses på Bottnarydsfestivalen!

En enda dag!

En enda dag kvar på sommarlovet. En dag! Vad ska man göra för att verkligen utnyttja den dagen till fullo? Vila eller göra så mycket man bara hinner? Om man hade bara en dag kvar att leva, vad skulle man göra då? Träffa så många man kan för att ta farväl, eller gömma sig så man får vara ifred? Göra det man aldrig vågade, eller lägga sig på sängen och reflektera över livet och glädja sig åt alla minnen? Det är nog tur att man inte vet när den sista dagen i livet är inne. Sista dagen på sommarlovet vet jag dock att det är i morgon. Eller... det vet jag ju inte. Min sista dag i livet kan ju faktiskt vara idag. Oavsett vilket, har jag min trygghet i min tro. Jag vet att det väntar en evighet. Jag har absolut ingen dödslängtan, men jag vet att det blir en oerhört mycket bättre tillvaro ovan där.
Ska nog ta dagen som den kommer i morgon.
Ha en bra dag du också!

Hur stolt får man vara?

Idag är jag ganska trött efter en helt underbar dag igår. Ett bröllop är speciellt och särskilt om det är dottern som gifter sig. Att hon skulle vara bedårande vacker det hade jag räknat ut, men att se henne gå gången fram till sin väntande Andreas, under tiden som hennes eget inspelade pianospel ljöd, var helt, helt underbart. Tårarna rullade, bl a på brudgummen och bruden kunde knappt svara ja för att hon var så rörd. Vigseln innehöll mycket glädje och brudparet dansade ut ur kyrkan. Innan dess fick jag en riktig överraskning. Jag visste att yngste sonen skulle sjunga, men.... stoltare kan ingen mamma vara. Vilken röst den grabben har. Han stal nästan hela föreställningen. Han är väldigt svårövertalad när det gäller att framträda, men när lillasyster bad honom sjunga på vigseln så. Där satt jag och lyssnade på helt fantastisk sång och tittade på min vackra dotter och hennes nyblivne man. Svårslaget! Hur stolt får man vara? Jantelagen, släng dig i väggen! Jag har världens mest fantastiska familj, så det så!

De två äldsta av mina ljuvliga barnbarn. De stal scenen en stund före vigseln.

"You may kiss the bride"

Lugn och ro...

Bröllpsvecka och jag trodde jag skulle vara stressad. Jag sparade till och med ett grovarbete om huvudvärken skulle dyka upp igen. Du som har följt min blogg vet att hårt kroppsarbete kan vara ett bra sätt att bli av med huvudvärk. Nu har jag inte huvudvärk och stressar inte. Jag går och plockar och ordnar lite och har det riktigt skönt. Hittade lite bilder som får beskriva hur jag har det.

Herren är min herde, mig ska inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar och för mig till vatten där jag finner ro...

...Han leder mig på rätta vägar...

Herren är min starkhet och min lovsång, han blev mig till frälsning.

Det gör ont!

Jag har en tendens att få huvudvärk när det blir lite mycket att hålla ordning på. Just nu är det bröllopsförberedelser som snurrar runt i huvudet. Det märkliga är att det är inte alls jobbet som sådant som är jobbigt, utan tänket. Idag när jag och dottern satt och försökte göra en placeringslista till bröllopsfesten, dök den där huvudvärken upp. Det är liksom ingen idé att försöka lägga sig och vila för att må bättre. Det enda som hjälper är att försöka sluta tänka. Vad gör man då? Jo, man sliter med kroppen allt man kan så man inte orkar tänka. Jag tog tag i vårt påbörjade badrumsprojekt; slog med slägga och bände med kofot för att ta bort det som var kvar av golvskivan och golvblälkarna. Svetten lackade och jag blev helt slut.....och huvudvärken försvann! I kväll är jag stel i hela kroppen och kan knappt röra mig, men det är betydligt bättre än att ha ont i skallen.
När jag var yngre sa mina bröder att jag skulle vara glad för att jag hade huvudvärk. Det var ett bevis för att jag inte hade en träskalle. Jag har fått bevis så det räcker genom åren. ;)

Ha det!

Projekt brudklänning slutfört!

Idag har jag avslutat ett spännande projekt. Dotterns brudklänning är klar! Egentligen hade jag tänkt att jag bara skulle vara en hjälpande hand och att dottern skulle sy själv. Nu blev det inte så! Det blev nog lite mer komplicerat än hon tänkt sig. Det var spännande in i det sista, och en och annan ändring i planerna har det blivit under resans gång.
Jag har sytt brudklänningar förr, men då har jag haft min mamma som konsult. Mamma har sytt otroligt många brudklänningar och hennes erfarenhet kommer jag aldrig i närheten av. På grund av ålder och kroppens skröplighet har hon numera lagt sömnaden åt sidan. Åtskilliga är dock de timmar jag som barn och tonåring satt och tittade på när mamma klippte och sydde. Tänk vad jag lärt mig av henne! Flera gånger under brudklänningsprojektet har jag undrat hur mamma skulle gjort eller om hon skulle tyckt att det blev tillräckligt bra. Om knappt två veckor kan jag fråga henne. Jag har gjort så bra jag kunnat och dottern är nöjd, så då får jag väl vara nöjd jag också.
Nu följer ett antal dagar med lite funderingar och förberedelser när det gäller blomsterdekorationer i kyrkan och festlokalen. Sen ska man ju hålla tal också. Det kan man ju behöva förbereda också.

Ha det gott vänner!

Idag saknar jag ord!

Bekymmer, bekymmer.....

Jag skriver dagbok. Inte vilken dagbok som helst utan en väldigt annorlunda dagbok. Det började i november förra året när jag var och hälsade på min goda vän och pastor Ewa innan hon flyttade till Bottnaryd. Hon uppmanade mig att skriva ner det jag är med om, som har med mitt andliga liv och min tro att göra. Ibland läser jag igenom vissa delar av mina anteckningar och förundras över hur jag förändras och hur oro över olika saker ibland bara försvinner när man lämnar dem till Gud. Jag läste ett citat från en okänd: 
"Ge dina bekymmer till Gud, han ska ändå vara uppe hela natten!"
Ibland lämnar jag bekymren till Gud, men så plockar jag upp dem igen. Jag tror det är ganska typiskt oss människor, men om man ger bort något så är det ju ganska ofint att ta tillbaka det. Ändå gör jag det emellanåt. Då får jag komma till Gud och säga: 
"Förlåt mig att jag tog tillbaka mina bekymmer som jag gett till dig." 
Gud är så bra! Han tar emot det sämsta jag har och ger mig det bästa han har. När jag ger oro och bekymmer till honom ger han mig glädje och trygghet istället. Skulle önska att jag i alla lägen kunde komma ihåg att göra som jag borde; Lämna allt till honom som har full koll!
"Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?" Matt 6:27
"... kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er." 1 Petr 5:7


Ha en bekymmersfri dag! 

Dubbel glädje

Jag såg en dam på väg hem från affären idag. Hon bar på tre kassar och det såg ganska besvärligt ut. Jag gick fram till henne och erbjöd mig att hjälpa henne bära. Hon tog tacksamt emot hjälpen, och när jag satte ner kassen utanför hennes dörr tackade hon mig och jag gick glad därifrån. En liten, liten gärning som gladde både henne och mig. Vad enkelt det är egentligen att sprida lite glädje omkring sig.

Ha det gott och gör någon glad!

Sommar, sol och bad.......

Idag har jag och min telefon badat i Stråken. Jag mår bra men inte telefonen. Vi tog en tur med båten, åkte vattenskidor och grillade på en strand med goda vänner. När vi skulle åka tillbaka så sköt jag ut båten och satte mig i fören. Sen fick jag för mig att jag skulle vända mig om och sitta och dingla med benen framåt och vips så låg jag i vattnet med kläderna på och telefonen i fickan. Man blir lite snopen när man helt plötsligt ligger i vattnet i stället för att sitta i en båt. Vi fick oss ett gott skratt i alla fall och varmt var det i luften så det gjorde inte så mycket. När vi kom i land tog jag av mig allt utom underkläderna, klev i skinnstället, satte mig på hojen och åkte hem. En riktigt njutbar eftermiddag! Nu ligger telefonen på tork och har jag lite tur så fungerar den i morgon. Annars är det inte hela världen. Det finns ju nya att köpa.

Ha det gott vänner!

Gammalt blir som nytt!

I förrgår var jag i Hjo tillsammans med min goa vän Ewa. Vi strosade omkring och hade det väldigt mysigt. I en antikaffär hittade jag några smutsiga och dammiga glasflaskor med söndertorkade gummipackningar. Att se möjligheterna bakom den tråkiga fula ytan kan vara svårt ibland. Jag köpte tre flaskor och när jag kom hem diskade jag dem noga och letade fram nya gummipackningar. Därefter fyllde jag dem med kolsyrat vatten och satte in dem i kylskåpet. Vilken skillnad! Nu har de kommit till sin rätt, eller hur? Kunde inte låta bli att tänka på hur vi människor betraktar varandra ibland. Vi ser bara utsidan, som är lite tilltufsad emellanåt. Men det som ser oanvändbart ut kan komma till användning om man ger det en chans. Om Gud får ta hand om lite rengöring och reparation och sen fylla oss med "livets vatten" kan vi bli till nytta och glädje för vår omgivning. Min önskan är att få vara som friskt och kallt vatten, för mina medmänniskor, en varm sommardag.

Må gott i sommarvärmen vänner!